Matprodukter att reta upp sig på

Då och då i mataffären hittar jag produkter som är utmärkta att reta upp sig på. Produkter som gärna presenteras med ord som "äntligen", "utveckling" och "framtiden är här", för att skyla det faktum att de är fullständigt onödiga.
Denna kryddspray är en av dem jag skulle vilja lägga i topplistan av onödiga, nya matprodukter. Har du någon som toppar den?

Modiga krögare sökes ASAP

Mat-Niklas, han som svänger omkring med kastrullerna i mat-program på TV, har ju en restaurang i Stockholm som heter 1900. Namnet ska liksom spegla ambitionen; lite Carl Larsson-feeling, pinnstolar och rejäl klassisk svensk mat, om än i modern tappning och flott upplagd.
Niklas har i flera intervjuer pratat om det där med vegetarisk mat. Om att vi borde äta mer vego. I en annan intervju läste jag att det är synd att det är så få som är vegetarianer, för då kan han ju inte ha vego på menyn.

Mycket riktigt. På 1900 fanns inte en enda vegorätt på menyn när jag var där.
Jag sa till den trevlige servitören att två av fyra i sällskapet ville ha vegetariskt. Det skulle köket ordna sa han.

Det vi fick, för jag tippar sådär 250 kr stycket, var jättegoda grönsaker, men i mitt tycke ingen rätt. Tillagade grönsaker med två olika puréer till. Det var inte ens tydligt vad som var stjärnan på tallriken. Lite potatis, lite svartrötter, lite svamp, lite lök.

Inte undra på att krogen inte vill lägga upp det på menyn. Och inte undra på att folk inte vill beställa vego på krogen.

Var finns de modiga krögarna i den här stan?

Första matkasse-middagen!

Vi har ju som jag tidigare berättat börjat prenumerera på matkassar med tillhörande recept varannan vecka. Igår lagade jag den första middagen! Väldigt skönt att slippa tänka själv :-)
Lagade det som stod som nummer 1 på menyn, det var ju måndag, veckans första dag.
Det var en gryta med sojakött, paprika, purjo, squash och svamp. Till det pressad potatis, som jag bytte ut till potatisklyftor i ugn. Det blev en ganska rejäl middag för fyra - och då ska ni veta att vi äter väldigt stora portioner i vårt hushåll.
Det blev en god middag, kanske var det lite lamt på kryddfronten, men det är ju relativt lätt att avhjälpa själv.
Så vill du testa vegomat men är osäker på vad du ska äta tycker jag att detta verkar vara ett bra alternativ.
Framtidens mat heter denna firma, vet någon därute om det finns fler som har just vegomatkassar så tipsa gärna här!

Vegoläsning

Riktigt inspirerande läsning är tidningen VegNews, en vegetarisk livsstilstidning. Man kan nöja sig med att bara läsa den på nätet, http://www.vegnews.com/web/home.do, men det går också att prempa på papperstidningen, då skeppas den från USA och hit.
Kanske inte helt miljökosher, men en väldigt inspirerande tidning!
De har också en Facebook-grupp, väldigt aktiv, som man kan gå med i för att få tips och recept.

Tack till Laila för gott råd!

Fulcurry

Ibland blir jag sugen på 70-talets "exotiska" höns i curry. Det var långt innan vi hade smakat thaimat och indiskt, det var när kinakrogarna stod för det riktigt annorlunda för våra känsliga nordiska smaklökar.
Då, någon gång när mina föräldrar var riktigt vågade, lagade de höns i curry. Den där konsumcurryn som troligen inte har något alls att göra med den heta kryddblandingen man hittar med samma namn i Indien.

Idag har jag och min familj skafferihyllorna fyllda av härliga kryddor och kryddblandningar, inte minst från Lanka, det lilla indiska hålet i väggen på Ringvägen i Stockholm, http://sv.lankate.se/?pid=1.
Men då och då blir jag vådligt sugen på den där fulcurryn som jag minns den från 70-talet. Idag gör jag den förstås inte med kött utan med quorn eller sojakött.

Fulcurry
1 msk curry (billig, snäll)
1 gul lök
1 msk olja
1 paprika, i bitar
lite champinjoner, i bitar
ca 250 gr quornbitar eller motsvarande sojaköttsbitar
1,5 dl havregrädde
salt
peppar
Hacka löken, fräs lök och curry i olja.
Lägg till paprika, svamp och quorn/sojakött och fräs till genomstekta. Häll på grädden, låt puttra en stund.
Smaka av med salt och peppar.
Servera med ris.
Till dessert marängsuisse :-)

Tema kött på Kosmo på P1

Kosmo har tema kött nu på lördag kl 16.00 i P1. Om vår vilja eller ovilja att stoppa det i oss, om när köttet tas ut ur djur och blir konst och om köttet som symbolen för liv och död.

Från SR:s hemsida:
Om tjugo år kommer vi inte att ställa frågan: varför äter du inte kött inte, utan varför äter du kött. Det säger succéförfattaren Jonathan Safran Foer. Han dra Jonathan Safran Foer. Foto: Marie Lundström r paralleller med rökningen som idag ses som avvikande och allt mer tabu. Snart kommer vår syn på vårt köttätande att ifrågasättas på samma sätt. Efter två uppskattade romaner Allt är upplyst och Extremt högt och otroligt nära översatta till 36 språk gjorde Jonathan Safran Foer något ganska oväntat - han reste land och rike runt, intervjuade slaktare och bönder, forskade, läste statistik och skrev under tre års tid på en journalistisk debattbok om varför han valt att sluta äta kött. Eating Animals heter boken och har just kommit i pocket på engelska. Det var när han skulle få sitt första barn som han på allvar började fundera på vilken mat han själv åt. Var kom middagens kött ifrån? Hur hade djuret levt innan det skulle tuggas av hans fru och barn? Trots att all fakta (och de är många!) är framtagna med journalistiska metoder kallar han boken en berättelse och fiktion. Marie Lundström har varit i New York för att träffa författaren Jonathan Safran Foer.

Läs mer på:
http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3810

Vegostart

Nu har jag fått så många frågor om hur man gör för att börja med vego att jag gör det lätt för mig och hänvisar till en sajt:
http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/sidor/vegokit

Annars är detta en bra óch kort guide:
Gå över till vego stegvis.
Äter du aldrig vego idag, börja med en gång i veckan.
Kolla matböcker, surfa på skojiga sajter, plocka recepthäften i mataffärer, läs menyer på restauranger, prata med kompisar.
Fundera över vilken vegetarisk proteinkälla du vill ha till varje mål.
Experimentera.
Gå en kurs.

Faktum är att det inte är så himla märkvärdigt. De flesta äter säkert vegetariskt då och då utan att tänka på det. Ärtsoppa. Pasta med pesto och tomater. Grillad haloumi.

Det finns också matkassar med tillhörande recept som man kan prenumerera på. De flesta av dem innefattar vegetarisk mat en dag i veckan.
Själv har jag precis köpt en prenumeration på en matkasse som vi ska få varannan vecka, vara vegetarisk förstås.
Jag återkommer med en utförlig rapport :-)
Även om man inte alltid vill få mat och recept till dörren kan det vara en väldigt bra start för att komma igång med lite nya smaker och råvaror, få in hjärnan i lite nya banor helt enkelt.

Ett bra redskap. Och en varning.

En mandolin är ett måste i köket. Den ser ut som en liten skärbräda, men det finns en kniv istallerad ungefär i mitten. Man kan ställa in kniven på olika lägen och på så sätt få olika tjocklekar på de grönsaker man skär eller strimlar på mandolinen.
Det går att komma billigt undan, för bara ett par hundra kan man köpa ett dugligt exempelar i en vanlig mataffär. Vill man lägga ner mer pengar så kan man surfa runt på nätet... Men jag tycker att de billigare varianterna duger utmärkt.
Dock vill jag utfärda en varning; man ska absolut inte glömma att använda den fiffiga grönsakshållaren när man skär. Den gör att man undviker att skära av sig handen (eller ja, en liten del då).
jag glömde det i fredags när jag skulle göra tunna fina potatisskivor till en gratäng. Blodet forsade hela kvällen från mitt finger, ett till synes litet fjantigt sår var det, men på själva knogen...

Glassdags

Ikväll är det glassdags. Ja, vi är lika svenniga som de flesta. På fredagen kryper vi ner i sängen redan vid sju, äter glass och popcorn framför TV:n.
Och ja, jag älskar det. Hippa familjer på Söder där jag bor får gärna gå med i facebook-grupper som heter saker som HATA FREDAGSMYS.
Själv älskar jag att krypa ner där i sängen med man och son och katter på fredagkvällen. Kalla det vad du vill, mysigt är det.
När vi strävar efter att vara mer hälsosamma gör vi vår egen glass, ofta den där man bara mixar frysta bär med en banan.
Men ibland en annan goding: frysta bananer mixas med pressad apelsin och en tesked kakao. Det blir chokladglass. För övrigt är det bra att frysa bananerna när de börjar bli lite brundeppiga, särskilt KRAV-bananer kan ju bli det på en timme eller två, och finns det ngt smartare än att stoppa dem i frysen för att senare göra glass på dem?

Man tager vad man haver: bloggtips

Fick en bra och rolig länk av en kollega:

http://wegemo.wordpress.com


"En gång i veckan kommer det en låda med ekologiska, närodlade grönsaker i säsong. Tanken med bloggen är att rapportera vad det blir av dem. Delvis för att få lite press att laga upp hela lådan, delvis för att kanske bidra med inspiration till någon annan."

Så lyder presentationen. Visserligen kommer bloggarna att ligga lågt ett tag, men de tidigare recepten finns att hämta inspiration från!

Löksoppedags

Tidigare var jag inget stort fan av soppor, tyckte liksom att det var som att äta buljong till huvudrätt. Nu börjar jag bli torsk på soppa (hahaha). Precis som när det gäller sallader tycker jag förstås att de ska vara matiga.
Ofta kan man ju ha soppan som bas och sedan ställa fram fat med tillbehör, ett litet tzayspett eller korvbitar eller fetaost att stoppa i soppan. Annars är ju matiga bönmackor till en höjdare.

Gratinerad löksoppa
6 gula lökar
1 dl vitt vin
1,2 l buljong
1 lagerblad
1 kvst färsk timjan eller 0,5 tsk torkad
salt
peppar

Till gratinering
2 skivor vitt bröd, rostat i kuber
1 dl riven ost

Sätt ugnen på 250 gr.
Skär löken tunt och fräs i olja till gyllene. Häll på vin och låt fräsa ngn minut till.
Häll på buljong.
Lägg i lagerblad och timjan, puttra en kvart eller så.
Fiska upp lagerbladet.
Häll i portionsskålar, ugnsfasta sådana.
Toppa med bröd och ost.
Gratinera i ca tio min.

Två inspiratörer

Var på ett semairium på Kulturhuset häromkvällen. Det handlade om vegomat i skolorna, mer eller mindre.
Först ut var en man i sådär 60-årsåldern, Martin Saar, klimat- och energicoach. Jag suckade för mig själv när han äntrade scenen, fördomsfull som jag visst är tänkte jag att han skulle vara torr och trist och rabbla nuffror. Men han var så inspirerande och så rolig att lyssna på.
Kolla gärna in den här, visserligen inte helt nya vid det här laget, men absolut läsvärda länken:
http://stallom.se/author/Martin_Saar/
Och behöver du ngn som kan prata om hur klimat och mat hänger ihop så boka honom genast till din skola, kommun, ditt företag eller organisation.

Den andra talaren var Michaela Tengblad, jobbar med utbildning om mat- och miljö för kökspersonal i förskolan på Norrmalms stadsdelsförvaltning. Hon pratade om hur man övergår till bättre mat i förskole- och skolkök. Riktiga råvaror, mer vego. Klart jag älskade henne! Dessutom tog hon in en viktig aspekt, där hon stod i kockkläder, att höja statusen för kökspersonalen i skolan. Just det, i skolan kallas de kökspersonal, där finns inga kockar... Det måste det ju bli ändring på!
Hon är också en sann inspiratör som brinner för bättre mat för barn. En sådan jag också skulle bjuda in till min skola eller förskola eller kommun om jag hade behov av matpepp!

Tomatsås

Var i Italien för ett par år sedan och hälsade på min landsflyktiga väninna som bott där i tio-femton år. Vi hängde en del med hennes kompisar, bland annat en tioåring. Vi åt de mest fantastiska rätterna såväl på restauranger som hemma, barnen var alltid med. När jag en dag frågade tioåringen vilken den absolut bästa maten var svarade han utan att tveka: Pasta med tomtsås.

Idag har gjort just en sådan tomatsås som han skulle ha älskat. 10 stora tomater. En buljongtärning, KRAV. Tre stora, krossade vitlöksklyftor. 0,5 dl rödvin. Lite olja. Lite salt. Lite socker. Lite svartpeppar.
Allt puttrar i ca en timme.
Smaka av.
Mixa eventuellt om du vill att såsen ska vara slät.

Servera med nyriven parmesan, aldente-pasta, lite oliver och en fräsch sallad.

Jamie Oliver-pasta

Igår skickade jag en matlista på sms till mannen och så la jag fram ett recept jag hade hittat, la det på köksbänken. Det funkade.

När jag kom hem doftade det gott av citron, vitlök och chili.

Tror aldrig vi tidigare lagat ngt av Oliver, men denna pasta var ljuvlig.

Jamie Olivers heta pasta i vår tappning
4 portioner tunn, fin pasta
400 gr färsk spenat
0,5 röd chilifrukt, finhackad
3 vitlöksklyftor, finhackade
1 citron, skalet av, finrivet
2 skivor bröd, i smulor
1 dl riven Västerbotten

Koka pastan.
Skölj spenaten.
Fräs brödsmulorna med vitlök. Blanda med citronrivet.
Fräs chili.
Rör ner den kokta pastan med spenaten i en stor panna. Rör ner chilin. Servera. Toppa med brödröran och ost.

Äppelchutney

Gjorde äppelchutney häromdagen, smarrigt.
Har bestämt mig för att det får bli en av årets julklappar i år. För några år sedan bestämde jag och mannen oss för att göra alla julklappar själva, sådär helyllerekorderligt.

Vi kokade sylt, rullade praliner och bakade biscotti. Bland annat. När julen kom var vi utslagna. Jag tror att chutney är en lagom nivå.
Man kan göra en jättesats på en gång, fylla på burkarna, sätta på band och vips så är i alla fall tio klappar klara.

Dessutom känns det fint att utnyttja alla äpplen som kommer från släkt och grannar. De där äpplena som man kanske ratar som mellanmål för att de inte ser så fina ut passar utmärkt i chutney.

ÄPPELCHUTNEY

1 kg syrliga äpplen

1 gul lök

1 msk olja

1 dl farinsocker

3,5 dl äppelcidervinäger

1 nypa chiliflingor

salt

2 tsk kanel

1 . Skala äpplena och kärna ur, skär i bitar.

2 . Hacka löken.

3 . Fräs i oljan någon minut.

4 . Tillsätt resten av ingredienserna. Låt puttra på svag värme i ca 45 minuter, rör då och då.

5 . Häll i varma väl rengjorda glasburkar.

Vad är en korv?

Om jag tjatat om detta tidigare ber jag om ursäkt:
Många som inte äter vegetariskt ifrågasätter varför vi som gör det vill ha korv och burgare och färs och liknande. Alltså typiska "Ersättningsprodukter". Lookalikes.
Många tycker att det är märkligt.

Jag har aldrig hört ngn av dem ifrågasätta fiskburgare eller kycklingkorv.

Jag undrar varför någon överhuvudtaget orkar ifrågasätta detta. Vad spelar det för roll för dem hur min mat är formad?

Huvudskälet är förstås att många av oss vill äta den maten vi är vana vid. Vi är uppvuxna med korv och makaroner, fläskfilégryta, kyckling. (Ja, jag är uppvuxen på 70-talet, fläskfilégryta var bara när vi hade gäster :-)
Vi gillar liksom typen av mat och är vana vid den. Vi vill bara inte äta djur.

Själv älskar jag till exempel hamburgare, det är pinsamt att erkänna, men varje gång jag äter det tänker jag att det måste vara världens bästa mat. Särskilt nu när vi har börjat kladda på en inte helt e-nummer-kosher dressing med rökt smak.

Nu vet du.

Köttfria måndagar

Nedanstående tillställning ska jag gå på. Jobbar du med media, inom en kommun ,ed skolor eller annat så kom dit och lyssna!


Köttfria måndagar i Stockholms skolor
Vår höga köttkonsumtion ger upphov till stora miljöproblem. Hur kan kommuner minska köttkonsumtionen i sin verksamhet som en del av miljöarbetet? Några kommuner har redan infört vegetariska dagar i skolor och förskolor och många kommuner minskar köttkonsumtionen i sin verksamhet.

Talare:
Martin Saar, klimat- och energicoach
Michaela Tengblad, jobbar med utbildning om mat- och miljö för kökspersonal i förskolan på Norrmalms stadsdelsförvaltning
Per-Anders Jande, kampanjen Köttfri måndag

Tid:
7 oktober kl 18.00-19.30

Plats:
Ekoteket, Kulturhuset, våning 2

Arrangörer:
Studiefrämjandet Stockholm, Miljöförbundet Jordens Vänner, Svensk mat- och miljöinformation, Ekoteket